Space för Christer o Birgitta

Just another WordPress.com site

Blue Mountain och resan till Gippsland

Hej. Har kommer rapport nr.2. Vi ar nu i Sale.

Ungefar 20 mil sydost Melbourne

Vi mar bra och allt ar OK

Halsningar

Birgitta o Christer

 

——————————————-

2009-02-04

——————————————-

Vi är uppe ganska tidigt. Det blir rätt så kyligt om natten och morgonen är riktigt behaglig. Vi befinner oss på ganska precis 1000 m höjd. Redan kl åtta ger vi oss iväg till stigen som leder fram till klippformationen The Three Sisters. Stigen går längs med branten och otrolig utsikt. Så här tidigt var det dimma i dalen som kom och gick. Vi såg en liten flugsnappare och några obestämda hoppa omkring i buskaget. Det var kortare väg än vi förväntat oss fram till The Three Sisters utsiktspunkt. Där fanns en turistaffär och jättelik parkeringsplats. När vi kom fram var det dimma och nästan inget folk. Vi fortsätter förbi utsiktspunkten och går fram till den närmaste  sandstensformation. När vi återvänder till turistutsikten en timma senare var den fylld av japaner. Nu hade dimman lättat och utsikten magnifik. När vi går stigen tillbaka tar vi en linbana som går över ravinen. Typisk turistfälla kostade 10 AU$/per person. Visst var det fantastisk utsikt och man kunde stå på glasgolv. Vi sitter en stund och kollar på alla japanerna då vi landstigit. Promenerar sedan hem till campingen efter c:a 4 timmars utflyck. Vilar en stund och promenerar sedan mot Katoomba centrum. Vi hittar ett Motell som hade internet och en restaurang där vi åt middag.

Regnbagsparakit ser vi overallt. Dom for ett herrans liv om morgnarna

Utsikt mot The Tree Sisters i Blue Mountain

 

Vid portalen som leder till en av systrarna.

 

Med denna linbana akte vi over dalen

——————————————-

2009-02-05

——————————————-

I dag skall vi försöka hitta en av Australiens sällsyntaste fåglar, Regent Honeyeater. Jag har en bra beskrivning på var den håller till och det är bara 6-7 mil från Katoomba. Så därför ger vi oss iväg mot Capertee Valley och byn Glen Davis där det växer en sorts Eucalyptusträd med svart bark. Vid orten Capertee c:a 7 mil från Katoomba ser vi skylten Glen Davis 35. En smal asfaltsväg leder genom Eucalyptusskogen och det bär utför i c:a 20 km. Så upphör asfalten och det blev en gropig grusväg. Vi kör fram till Glen Davis camping. Vi har inte mött en bil på hela vägen och ser ingen människa nu heller. Det är mycket varmt, närmare 40 än 37. Vi fikar och letar sedan efter Glen Alice Road där dom skall finnas. Ser en Australian Hobby, typ vår Tornfalk, slå ett byte. Vi hör att det bankar i ett garage och går dit och frågar om han sett Regent Honeyeater. Yes, säger han, but they are very difficult too find. Det var otroligt varmt och ingen riktig skugga så vi hade ingen ork att leta, utan ger upp ganska snart och återvänder från denna vackra avkrok. Vi kör till Blackheath och tar in på Blackheath Caravan Camping. Här på 1027 m höjd i Blue Mountain  är det behaglig temperatur. Vid 18 tiden började det åska och under 10 minuter kom en häftig regnskur som friskade upp luften ytterligare.

Körde 247 km

——————————————-

2009-02-06

——————————————-

Vi länmar Blackheath Caravan Camping redan före 09:00 för att bege oss till Royal National Park 3.5 mil söder om Sydney. Kör förbi Katoomba och följer väg M4 mot Sydney där vi tar M3 söderut. Vi hittade lätt avfarten till nationalparken och stannade vid Visitor Center där vi bokade campingplats. Det fanns bara en plats kvar och ingen el så vi kan bara stå en natt då kylskåpet i bilen är eldrivet och vi kollar nu om batteriet orkar driva kylskåpet en natt. Vi går en promenad i härligt regnskogsnatur längs en större bäck från Visitor Centret innan vi kör till campingen. Royal NP är Australiens älsta NP och inrättades redan 1879. Den är mycket stor och täcker en yta på 15000 ha. Grunden är platåer av sandsten och på högre höjd buskvegetation samt däremmellan högstammig skog. Campingen låg härligt intill en långgrund havsvik. Vi gick omedelbart och tog ett dopp i havet. In mot land var det ett Mangrove träsk som nu vid lågvatten var torrtlagt. Senare på kvällen tog vi en promenad in bland Mangroven. Ett gäng halvtama Australiska Korpar höll till på campingen. Skön kväll eftter en mycket varm dag. Vid 22-tiden kom en regnskur.

Körde 160 km

I Royal NP ar det hoga trad.

——————————————-

2009-02-07

——————————————-

Vi är uppe redan 07:30. Det är nu flod och Mangroveträden står i vatten. Vi går en runda och kollar det nu vattenfyllda träsket. Då vi är tillbaka och gör frukost kommer en flock med vita, ganska stora papegojor, Sulphur-crested Cockatoo. Tre av dom sätter sig precis intill vår bil. Vi lämnar så campingen och kör till Wattamolla, lite söderut i Royal NP. Vi går stigen ner mot stranden. Det är en brant  nerför. Vi fortsätter inte ner till vattnet utan tar en annan stig uppför igen. Ser några honyeaters, bland andra Littel Wattlebird, som vi fotar. Det är redan på tidig förmiddag mycket varmt. Kör sedan den smala och kuperade vägen ut ur NP:en och tar väg nr:1 söderut. Stannar i Port Kembla och tankar. En liter disel kostade 1,13 AU$ det blir ungefär 6.30 SVK. Vi köper varsin kebab som vi tar med och avnjutes då vi stannar vid en utsiktspunkt över havet med en jättelång sandstrand.  Fortsätter sedan väg nr:1 söderut till Nowra. Vägen går genom ett mycket vackert kuperat landskap. Det är högstammig skog intill vägen som ofta bildar en portal att köra igenom och som avlöses av stora ängsmarker. Det var verkligen vackra vyer. Bilen har svårt att orka uppför backarna utan att växlas ner, ibland så lågt som på 2:an. Vi hittar en camping vid Jervis Bay, dock inte vid havet då alla där tycktes fullbokade en lördagskväll, utan vi fick hålla till godo med en bushcamping.

Jervis Bay, Cabins and Camping. Det var +36 grader i skuggan då vi kom fram.

Körde 178 km

Vi fick besok av vita papegojor pa morgonen

 

Apple ar gott

——————————————-

2009-02-08

——————————————-

Vi går en promenad runt campingen innan frukost och ser bland annat en Easten Yellow Robin innan vi lämnar Jervis Bay, Cabins and Camping. Vi tänkte åka in till huvudstaden Canberra. Det är mycket varmt i inlandet, så vi ändrar oss och tänker köra direkt till NP Wilsons Promontory som vi ändå skall besöka. Det är Australiens sydspets på fastlandet och c:a 20 mil från Melbourne. Det borde vara lite svalare efter kusten. Vi kör A1:an söderut eller Princes HWY som den också kallas. Vägen har god standard men är mycket krokig och kuperad samt går genom alla samhällen, då med hastighetsbegränsning. Landskapet som vi kör igenom är förvånandsvärt kuperat. Efter 273 km körning kommer vi till Bega och tar in på Bega Caravan Park. Campingägaren berättar om brandkatastrofen som härjar norr om Melbourne och avråder oss att åka dit. Till Wilsons Promontory skall det dock vara OK att åka. Kvällen blev nästan lite kylig då det bara var drygt 20 grader.

Körde 273 km

Vi korde fel i Port Kembla och kom upp pa en kulle med denna utsikt

 

Utsikt vid Lakes Entrance

——————————————-

2009-02-09

——————————————-

Vi lämnar Bega 08:30 och fortsätter mot söder. I Orbost stannar vi efter tre timmars körning och tar varsin hamburgare. Birgitta kollar att det går att ta ut pengar i en bankautomat. Vi stannar sedan vid Lakes Entrance och beundrar utsikten över ett sjölandskap innanför ett sandrev som skapar gräns mot havet. Härefter ändrar sig landskapet totalt. Det blir nästan helt platt med spikrak väg. Stora områden ser ut som savann. Vi stannar till i Sale och besöker turistbyrån för att få detaljerade kartor över Wilsons Promontory. Dom är gratis och alltid jättebra. Den trevliga kvinnan i turistbyrån berättar att det brinner i NP och hela området runt Wilsons Promontory är avstängt. Otur då detta är ett av de mest intressantaste områden vi tänkt besöka. Vi kör i stället till

Loch Sport för att i morgon besöka The Lakes NP. Vi kör in på Loch Sport Holiday Park som vi tror skall hålla hög klass, men anläggningen är något kass. Den ligger nära havet och vi tar en promenad den korta vägen dit. Det är klart vatten och en familj badar och fiskar där. Dom har tre små hundar. Plötsligt kommer en rusande och hugger Christer i höger ben. Det blev tre skapliga sår efter hundtänderna. Vi gick till bilen och plåstrade om såren. Hundägaren kom sedan och bad om ursäkt och sade att den aldrig bitit någon förut. Vi se våra första Kängurur ett par mil innan campingen. Dom satt på ett fält c:a 100 från vägen. På vattnet utanför campingen ser vi våra första Sarta Svanar, som är Australiens landsfågel. Det blev en kylig kväll med temperatur under 20 grader.

 

10 februari, 2009 - Posted by | Okategoriserade

3 kommentarer »

  1. Hej, kul att få era detaljerade rapporter. Det verkar vara lagom långa dagsetapper i ett intressant landskap med många fina fåglar. Synd med de många skogsbränderna, på nyheterna i Sverge så har detta varit första nyhet de sista dagarna med ca 200 döda och många av bränderna är också anlagda (men allt detta vet ni väl, ni läser väl både inhemsk och svensk press via nätet)Här i Karlstad ligger snön dm-djup och temperaturen på 5-10 minus och allt är bra, hämtade min "nya" Volvo V50 igår, kul med ett nytt fordon. Vilken jäkla hund, hoppas hundbettet läker fint, du är väl stelkrampsvaccinerad

    Kommentar av Kaj | 10 februari, 2009 | Svara

  2. Hej från ett vintrigt Sala=)Skönt att se att ni mår bra, sånär som på ilskna hundar vill säga=(Alla mår bra hemma och Moa växer och frodas, var och kollade till "dina" fåglar idag och det var vackert att pulsa genom dm hög snö, Burr!Ha det så bra och vi ser fram emot att läsa mer om era äventyr=)Var rädda om er och kram.Mia och Christian

    Kommentar av Mia | 10 februari, 2009 | Svara

  3. Hejsan! Roliga att följa er och se bilder. Vi mår bra här hemma. Det är väldigt kallt och jättemycket snö. Jag och Sebastian ska ut och åka pulka snart. Ha det så bra!Ulrika, Stefano o Sebastian

    Kommentar av ulrika | 15 februari, 2009 | Svara


Lämna en kommentar